|
En tillbakablick via fabrikör Håkan Lindstedt
– I år är det 93 år sedan min farfar Anton Hjalmar Johansson, född i Uppsala1884, grundade sin plåtslagerifirma. Från början hette firman “Anton Johanssons Bleck- och plåtslageri”. Under 1911 byggde han en villa på Västra Järnvägsgatan i Svartbäcken. Det var där han startade sin rörelse i källarvåningen, säger fabrikören Håkan Lindstedt.
Många Uppsala hus bär spår av Anton Johanssons verksamhet
Under många år utförde företaget plåtslageriarbeten på flera kända Uppsala byggnader, såsom Uppsala slott, Högre allmänna läroverket och enskilda läroverken, ett flertal studentnationer, Samariterhemmet, Gillet vid Fyristorg, Gamla Uppsala kyrka, Elisabethhemmet på Geijersgatan och många andra byggnader. Den välkända takryttaren med spira på Elisabethhemmet blev helt beklädd med kopparplåt vid byggandet på 1910-talet.
Från dragkärror till T-Ford
Redan 1914 övertog Anton Johansson dessutom en plåtslagerifirma på Kungsängsgatan 7. I huvudsak sysslade man på båda ställena med täckning av tak samt tillverkning och reparationer av plåt- och bleckkärl. De tunga transporterna gjordes på den tiden med dragkärror och transporterna uppför Carolinabacken till slottet var naturligtvis speciellt mödosamma.
– Farfar, som var en mycket klurig och klok person, inköpte 1923 en T-Ford med flakkombination. Bilen kunde användas både till firmatransporter och till familjens söndagsutflykter.
Investeringar för arbete i rostfritt stål
Redan på 30-talet började Anton Johansson intressera sig för den rostfria plåten, en nyuppfunnen produkt. Det nya rostfria materialet krävde nyare och kraftigare maskiner och även en ny svetsutrustning. Betydande investeringar var nödvändiga och firman skaffade bland annat en två och en halv meters kantbockmaskin, samt nödvändig svetsutrustning och specialsaxar. Den rostfria delen av tillverkningen ägde rum i nya lokaler vid Västra Järnvägsgatan, men det traditionella plåtslageriarbetet utfördes fortfarande i verkstäderna på Kungsängsgatan 7.
Stor framgång med rostfritt stål
De första rostfria diskbänkarna blev en mycket populär produkt och de flesta måttbeställdes. Denna tillverkning fortsatte långt in på 1960-talet. Anton Johansson överlämnade rörelsen 1945 till sina söner, Hilding (far till Håkan och Ragnar), Holger och Sixten Lindstedt. Vid den tidpunkten öppnade företaget kontorslokaler på Klostergatan 1, där Sixten Lindstedt fungerade som VD.
Satsning på datorstyrda maskiner
Under 1960-talet blomstrade firman med 25 anställda och tillverkningen effektiviserades genom många investeringar. Plåtslageriavdelningen avvecklades 1970 och man valde att koncentrera sig helt på den rostfria delen. År 1982 tog tredje generationen över, med Håkan Lindstedt och hans bror Ragnar tillsammans med ingenjör Bo Alfredsson som VD.
–Under 80- och 90-talen har vi gjort stora investeringar med bland annat datorstyrda maskiner som stansautomat, halvautomatisk sax och kantpressar, berättar Håkan.
Det blåser andra vindar
Under 2000-talet skedde stora förändringar inom företaget. Anton Johanssons Rostfria Verkstads AB upphörde att vara ett företag inom släkten, när Mats Flood köpte företaget år 2003.
|
